Den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för
produktiviteten på en arbetsplats. En sund arbetsmiljö främjar hälsa och
förebygger sjukfrånvaro och hög personalomsättning. Detta gäller särskilt
sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar – en diagnosgrupp som ökar i Sverige i dag.
Mobbning, hot och trakasserier är särskilda händelser som
markant ökar risken för sjukskrivningar. Jobb med höga krav men liten möjlighet
att påverka den egna arbetssituationen innebär också en särskild hälsorisk. Det
gör även obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet. Hög
personal-omsättning är en annan faktor som skapar otrygghet och oro. Många inom
vård, skola och omsorg upplever i hög grad brister i den psykosociala
arbetsmiljön och en kraftig etisk stress.
Alla dessa utmaningar ställer stora krav på samarbete och
flexibilitet. För att lyckas med detta krävs att kollegor samtalar med varandra
kring dessa frågor och dess lösningar. Studier har visat att kollegial
handledning leder till såväl ökade resultat och förbättrad arbetsmiljö. Utveckling av en sund grupprocess som är centralt
i grupphandledningen är en förebyggande åtgärd mot stress och utmattning utöver
att kvalitetssäkra personalens produktivitet.
Grupprocesser
Team som beskrivs som ovanstående låter som musik för öronen, inte sant?Exemplen kännetecknar en grupp som befinner sig i fas fyra
av fyra i en grupprocess. Men hur når vi dit då? Att ha
kunskap om grupprocesser, hur lång tid det kan ta och vad som krävs för en
utveckling är ovärderliga kunskaper för såväl chefer som anställda. Att förstå
vad som händer, varför samt vad som är målet ökar kvaliteteten på arbetsklimat
och produktion.
Gruppens faser
Alla grupper går igenom samma faser. De kan dock gestalta
sig på skilda vis.
·
Fas 1: Tillhörighet och trygghet
·
Fas 2: Opposition och konflikt
·
Fas 3: Tillit och struktur
·
Fas 4: Arbete och produktivitet
_
Grupputveckling tar tid. Minst ett halvår. Om allt flyter på
utan några hinder på vägen så kan en grupp ta sig igenom fas ett och två under
två till tre månader. Under den fjärde eller femte månaden kan gruppen under
goda förutsättningar gå över i det tredje stadiet. Det fjärde stadiet, där
gruppen är högpresterande brukar inte nås förrän tidigast efter sju till åtta
månader. Denna utveckling förutsätter att gruppen inte kör fast på vägen.
Vilket de flesta gör. Många grupper kommer aldrig till den fjärde fasen. Å
andra sidan kan en grupp kämpa sig till fas fyra för att sedan regrediera till
tidigare stadier ganska snabbt. Att utvecklas och att stanna i en fruktbar fas
är ett ständigt pågående arbete som kräver medvetna insatser från alla i
gruppen. Att ha en utifrånkommande och kunnig handledare till hjälp är en
värdefull möjliggörare till processen. Handledaren stöttar gruppen att få
tillgång till en rad olika fördelar som inte går att uppnås på annat vis.
Metoder i handledning
Det finns olika slags handledning. Här beskrivs
professionshandledning som vänder sig till arbetsgrupper inom alla branscher.
För enkelhetens skull används benämningen handledning fortsättningsvis.
Likaväl som det finns olika slags handledning så finns det
olika slags metoder. För professionshandledning är metoden alltid sakorienterad
och arbetsrelaterad. I handledningen kan deltagarna vara personliga, men inte
privata. I vissa situationer kan det vara värdefullt om en deltagare kortfattat
delar med sig om en svår situation privat i det fall den påverkar arbetet. Då
kan samtalet handla om hur gruppen tillsammans kan hantera den aktuella
påverkan i arbetet, men de privata angelägenheterna lämnas därhän. Detta är en
tydlig beskrivning på skillnaden mellan gruppterapi och grupphandledning.
Deltagarna i handledningen ansvarar för innehållet och tar
själva upp frågor som de vill belysa, diskutera och eventuellt få råd kring.
Främst ifrån kollegorna men också ifrån den erfarne och teoretiskt kunnige
handledaren. Deltagarna har ett medansvar i deltagande för att bearbeta och
analysera frågorna.
Handledaren har huvudansvaret för innehållet i handledningen
behandlas på ett tillfredsställande och etiskt sätt. Hen ska skapa goda
förutsättningar för samspel, ett tryggt klimat och struktur samt att tillse att
handledningsprocessen rör sig i riktning mot målet för handledningen. Den
utifrånkommande handledaren kan objektivt se pågående processer, ge feedback,
agera bollplank och ge personlig återkoppling. Handledaren är observant på
relationer, tyst kommunikation m.m. och fungerar som medlare och tolk för att
alla ska bli respekterade och hörda. Med sin särskilda utbildning bidrar hen
med teoretisk kunskap och egna erfarenheter inom grupprocesser, organisatoriska
frågor och i det fall hen har kulturkompetens inom samma yrke som de handledda,
även ärendehandledning med klientfokus.
Mål och syfte med handledning
Handledaren får uppdragets yttre ramar ifrån uppdragsgivaren. Tillsammans med deltagarna arbetas sedan målen fram till att bli mer detaljerade. Vanliga mål brukar vara att öka gruppkänslan och samarbete, liksom att ta tillvara på och utveckla metoder och förmågor för att få bättre kvalitet på det utförda arbetet. För att uppnå dessa och andra vinster är det vanligt förekommande att följande punkter ingår i arbetet:
· Diskutera och lära sig mer om värdegrundsfrågor
· Diskutera och lära sig mer om aspekter i yrkesrollen
· Träna på att tyda signaler bland medarbetare. Dela med sig av sina egna.
· Träna på att hantera andras och egna krav på en själv
· Träna på att förstå vad som händer den enskilde och de andra i gruppen
· Träna på att tänka efter innan en reagerar
· Träna på att hantera konkurrens och konflikter
· Träna sig på att kunna skilja på vad som handlar om en själv och andra
· Uttrycka sina styrkor och utvecklingsområden samt få bekräftelse från andra kring detta.
· Träna sig i och lära sig mer om olika problemlösningsmodeller
· Stöd i det kollegiala lärandet
· Utvecklas i sin yrkesroll
Styrkan i den egna gruppen
Personal som till vardags ”ger och ger” av sig själva; sitt
engagemang och sitt kunnande, får igenom grupphandhandledningen möjlighet till
att tillsammans med gelikar själva fyllas på och berikas. Här finns ett
gemensamt och ostört forum för samling och eftertanke. Handledare som kommer
utifrån hjälper gruppen att se och använda den egna styrkan. Grupphandledningen
kan förväntas leda till att gruppen och handledarens insatser ger ökad
struktur, mening och utveckling på många plan.
Tillhörighet och yrkesidentitet
Grupphandledning gör deltagarna insatta och delaktiga i
varandras arbeten, problem och ärenden. En kan känna igen sig i varandras
osäkerhet, tvivel och tillkortakommanden. Känslan av att vara ensam om sina
problem kan minskas. Att tillhöra och vara delaktig i en arbetsgrupp stärker
yrkesidentiteten och ger en ökad sammanhållning i gruppen. Detta kan i sin tur
leda till entusiasm och god arbetskultur. Att kunna identifiera sig med sin
grupp, oavsett om den utgörs av olika yrkeskategorier eller är en renodlad
yrkesgrupp med samma grundutbildning, skapar trygghet.
Kvalitetssäkrat arbete
Handledningen med dess systematiska och regelbundna
granskning av arbetet är en kvalitétssäkringsmetod. Den sammantagna yrkes- och
livserfarenheten i gruppen har en mångsidighet och spännvidd. Det är många som
tänker och känner. Om en deltagare fastnar i processen kan gruppen erbjuda
lösningar. Den kollektiva kompetensen ger hjälp och stöd i svåra ärenden och
kan belysa problemen från flera håll. Ofta visas helt nya öppningar som hade
varit svåra att komma fram till på egen hand. I vissa handledningsgrupper
deltar arbetsledaren som då är del i arbetsprocessen inklusive utvärdering
vilket ger ytterligare kvalitetssäkring.
Gruppen ger stöd
I svåra ärenden där personalen hamnar i etiska dilemman är
gruppen en värdefull tillgång. En kan i sitt yrke tvingas fatta och meddela
beslut som upplevs negativa för inblandade. I vissa yrken krävs i vissa fall
ett ingripande mot den hjälptagandes vilja ibland trots att en inte har någon
bra behandling eller åtgärd att erbjuda. Grupphandledningen är inte ett
beslutande forum för ärenden. Den enskilde gruppmedlemmen har sitt ansvar i
beslut eventuellt i samråd med sin chef. Dock kan motiven och handlingsalternativen
undersökas för att den enskildes underlag för att agera blir väl genomtänkt och
underbyggt. Även om beslutet ligger hos den enskilde så är hen inte ensam i
ärendet. De andra lyssnar och blir insatta. De deltar i och delar våndorna,
engagerar sig och förstår, visar på olika vägar att gå samt stöttar.
Gruppen som forum
Med sina rika möjligheter blir handledningsgruppen forum för
en mängd olika fakta, tankar och känslor. Här finns utrymme för lekfullt
skapande men också, när trygghet infunnit sig, att den enskilde kan våga visa
sina sårbarheter och tillkortakommanden. En kan här testa olika tankar och
känslor och pröva möjliga och omöjliga idéer. Utifrån gruppens och den
enskildes bekvämlighet kan rollspel och andra kreativa metoder användas.
Skydd mot stress och utbrändhet
Som personal kan en bli indragen i krissituationer där
verkligheten blir övermäktig eller där en saknar tidigare erfarenheter att
stödja sig på. Inom människovårdande yrken kan det handla om självmord,
problematik kopplat till flykt, misshandel, incest, psykosutbrott m.m. Det kan
hända att en behöver tillgripa tvångsåtgärder. Sådana ställningstaganden är
extra krävande även för en erfaren yrkesperson. I dessa yrken såväl som i andra
riskerar en att bli anmäld till tillsynsmyndighet, bli uthängd i media m.m. Det
är en mycket stressande och påfrestande situation och den enskilde kan känna
sig utsatt. Här kommer de etiska frågorna in och eget ifrågasättande såväl som
från omgivningen. Här blir grupphandledningen ett ovärderligt stöd. Att få stöd
i den svåra situationen, att få prata av sig, hjälp att sortera, att
tillsammans i gruppen se över situationen och utvärdera kan upplevas stärkande.
Att slippa vara ensam utsatt, att känna sig del av en helhet och få understöd
för sina beslut teoretiskt och systematiskt är en helande kraft och därmed ett
utmärkt medel mot stress. Riskerna för utbrändhet och förslitningar minskar.
Lärande
Handledningen är en inlärningssituation där teori och
praktik integreras med fokus på praktisk kunskap. Gruppen lär sig av varandra
och lärandet får en vidd genom att många ärenden, känslor, erfarenheter och
mycket kunnande finns i rummet. Även om det inte är ens eget ärende som dras så
kan en få indirekt handledning genom att lyssna på och delta i dragningen av en
annans ärende. Gruppens erfarenheter systematiseras och kopplas samman med
övergripande och tillämplig teori och ges ett meningsfullt sammanhang. Inom
praktiken för praktisk kunskap behandlas fler delar än bara den teori och
praktik som kunskap. Där läggs också till omdöme, filosofisk kunskap och
intuition. Hög förmåga av alla dessa delar bådar för ett kvalitativt arbete
särskilt inom människovårdande yrken. Även om vi inte alltid sätter ord på att
vi behandlar alla dessa delar så gör vi det i praktiken i grupphandledningen.
Tillsamman bygger gruppen successivt upp en gemensam referensram, som i sin tur
bidrar till starkare yrkesidentitet och gruppsammanhållning.
·
Langelotz, Lill. Vad gör en skicklig lärare?
: en studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Göteborg: Acta
universitatis Gothoburgensis, 2014
·
”Att skapa effektiva team” av Susan A. Whelan
(2013)
·
”Grupphandledning med yrkesverksamma inom
vård och omsorg” Pertoft, Larsen (2006).
·
”Rätten till handledning i professionellt
socialt arbete” Envall, Ryman (1989)
·
”Kreativa metoder för grupputveckling och
handledning” Byréus (2012)
